lillesysteer

BF3, om 3 månader händer det, det som vi alla längtat så mycket efter. Kan ni förstå att vi om 3 månader tar studenten. Tänk er att vi kanske inte kommer att ses fören på klassträffen om 10 år. Denna tanke känns overklig och om jag ska vara ärlig känns det lite tråkigt att vi efter 3 år tillsammans kommer att splittras.

Jag minns första skoldagen i augusti 2007. Jag var hur nervös som helst. När jag gick hem samma dag kände jag glädje och redan då tänkte jag att dessa 3 år skulle bli underbara och fulla med skratt. Jag hade delvis rätt för visst blev det så. Tänk bara tillbaka på promenaden i skogen, idrottsdagen på flottsbro och aprilskämtet. Det är sådana stunder man vill minnas. Det som varit dåligt tycker jag att vi glömmer.

Jag kommer att sakna att varje dag gå till skolan och bara ha er där.  I er närhet känner jag trygghet och jag kan verkligen vara mig själv i ert sällskap. Jag har lärt mig oerhört mycket av er och det är jag mer är tacksam för. Jag kommer inte så lätt att glömma tiden på barn och fritidsprogrammet.

Jag vill tacka er för att ni stått ut med mig i 3 år men också för att ni varit en så bra klass, ingen klass är perfekt. Vi har haft turen med oss, som fått ha otroligt fantastiska lärare under hela vår gymnasieperiod. Utan dem skulle vi trots allt inte stå här idag.

Jag är redo för att ta studenten och det tror jag att ni också är. Nu jävlar glömmer vi allt dåligt och låter 3 juni bli en dag vi aldrig glömmer.