Cheerleading
Efter att nu äntligen handlat klart julklappar på nätet till mamma, pappa & kim ska jag ta och berätta om min cheerleading tid. Allt började sommaren 2006. Jag fick höra av Jossan att hon börjat på cheerleading i Power.
(Jossan idag, Vadå lik Marilyn Monroe?)
Jag blev direkt intresserad och mailade då in till bästa föreningen, Haninge cheer elite där jag även går idag. Jag fick komma på en provträning för ett nystartat lag, nämligen SRB. Jag tog med min kompis Bettan för att jag på den tiden var en väldigt, väldigt osäker tjej. Knappt så jag vågade prata med någon. Hon slutade dock efter ett par träningar. Ibland undrar jag hur det skulle varit och ha med henne i laget. Förra detta eligymnast lixom. Mina tränare var Cassandra & Frida. De coachade mig i 2 år och fick mig att bli så grym jag är idag (på bygg då). Fast gymnastiken blir bara bättre och bättre. 
(Coaches i mitten. Tror detta var på någon liten extra tävling. Alltså inte DM eller SM. Cassandra har även Kurt runt halsen. Maaaaskot)
(Första juluppvisning)
(Jag längst till höger)
I 2 år gick jag i SRB och hela tiden kom det nytt folk. Folk kom och folk gick. Jag tyckte det var väldigt jobbigt. Men samtidigt var det bara ett B- lag så det var inte så seriöst. Jag tävlade 2 gånger med SRB. Ena året kom vi 4 (sist) och andra året blev det brons. 
(På B- nivå får man bygga i brösthöjd. Man får inte heller kasta upp toppen i luften så ganska stor skillnad mellan A och B)
(Dans)
Jag blev även utlånad till JRB för att tävla internationella. Vi kom 3:a av 7. Det var första gången jag byggde på A- nivå. 
(Första gången i mitt liv jag kastade en basket, man kastar alltså då upp någon. Fick lära mig det på en vecka. Snabblärd eller vad? Var typ skiträdd... Men det får man inte vara i cheer)
Efter 2 år var jag inte säker på om jag skulle palla med A- laget men jag valde ändå att komma på tryouten och det är jag väldigt glad över. Jag fick en plats i laget och det berodde på mina bygg skills. Inget annat. Jag var biff helt enkelt. Det året tävlade vi dock inte som "lag". Det var för mycket skador och ingen motivation. 
(Den här träningen bröt jag näsan. Skulle fånga Martina, toppen längst upp. Hon skulle snurrar ner vilket hon aldrig gjort. Hon var lite vild, hehe)
Jag fick istället förfrågan att var med i en stunt grupp (5 stycken, där man bara kör bygg). Jag tackade självklart ja och vi tränade hårt. Vi visste att vi inte hade en chans men vi gjorde det för skojs skull. I februari eller var det mars förra året tävlade jag i stunt. Första året som A tjej då. Vi kom sist men DM gick riktigt bra för oss. SM däremot var inte lika lyckat. Det var en upplevelse och jag är glad att mina tränare, Pernilla & Malin, valde mig. 
(Vi lärde oss så himla mycket på bara 2 månader. TORVALLA ALLSTARS)
I sommras var vi i USA som ni säkert inte missat. Där fick vi vårat tävlingsprogram vi slitit med hela hösten. Det lönar sig kan jag tala om. Speciellt nu när vi fått en Amerikansk tränare. Andrew heter han och är grym. Vi träffades på honom i USA och nu är han här med oss. Känns som vi kommer ha en chans på tävligen i Februari nu när han är här. Dem i USA tränar ju på ett annat sätt och vi behöver det. Nu är det ca 2 månader kvar till DM och jag läntar efter att tävla med ett helt lag, för första gången på A Nivå. 
SRA, kärlek <3
