lillesysteer

Nu tänkte jag ta och berätta kort om min tid som cheerleader. Jag började hösten 06 tillsammans med min kompis Elisabeth. På de första träningarna var det inte många människor och kort därpå slutade även min vän. När jag kom dit kunde jag inte ens göra en kullerbytta så egentligen så har jag utvecklats en hel del på de här åren. Jag tycker själv att jag borde kunna mer. Jag är den som gått längst i laget och jag har väldigt svårt för att släppa och gå vidare. Under åren har människor kommit och gått. Vi kommer få nya till laget i höst. Vi kommer få göra svårade saker än tidigare. Det första året sa jag alltid jag kan inte, det går inte osv men det har jag slutat med nu. Jag vet att bara man försöker göra sitt bästa så fungerar de till slut.

När jag säger vi ovan så vet jag inte om jag kommer vara en del av laget längre. Jag är så osäker just nu att jag inte ens orkar tänka på det. De finns så mycket fördelar och nackdelar med både Sra & Srb. Jag trivs med mitt lag men jag vet att jag så småningom kommer trivas i Sra också. Just nu är det bara så svårt. Om vi ändå kommer få volta i Srb så kan jag lika gärna stanna tänker jag, men något är det som hindrar mig. Jag tror också att Srb behöver mig, de är inte så många kvar i laget verkar de som.

Jag vill bara veta vad jag ska göra nu. Ingen kan hjälpa mig med detta för det är helt och hållet mitt val. Men det är nu det gäller, antingen eller!