Vilken otur jag har..
Jag ska börja med att ta upp det roliga. Igår efter träningen åkte jag direkt till Sara där de vart middag. Alla hade ifs ätit när jag kom men det gjorde inget. Efterrätten väntade dom faktiskt med så det var snällt. Vi lekte och hade de allmänt mysigt, hehe. När jag sedan kom hem kom Niklas hit och vi somnade i princip direkt. Men alltid lika trevligt med sovsällskap. Dock snarkade han så högt eftersom han var förkyld så hade lite svårt att somna och så vaknade man upp ibland. Nu på morgonen så gick vi en promenad och låg ute i solen i kanske en timme innan det var dags att åka på träning.
Då kommer vi till de tråkiga som hände. Chris från USA tror jag att det var är här för att ge oss ett program. Vi har nästan lärt oss hela och jag gillar faktiskt det. Idag när vi tränade på pyramiden som är helt awesome så skulle Martina skruva från en 3 våning och det har hon typ inte gjort förut så fick en rejäl smäll när jag fångade henne. Kom en del blod från munnen och ena tanden har hamnat bakom en annan. Gissa om det gör ont. Värker som bara den men jag får helt enkelt vänta till morgonen då vi åker till Tandakuten. Var tydligen inte öppet såhär sent och eftersom vi ändrade träningstiden till 10 imorgon kommer jag troligtvis inte hinna dit. De känns inte bra alls. Vet själv hur jobbigt det är när någon är borta... Förlåt.
En annan sak är att jag bara ätit frukost plus en mini meal idag. Är så hungrig men det är väl de minsta problemet just nu. Mamma blev såklart arg när jag ringde och berättade men hon var väl bara orolig. Hon fick prata med JRA:s tränare Linda som är Tandläkare också så hon behöver verkligen inte oroa sig. Allt kommer bli bra.
Sånna här stunder skulle vara bra om Jesse vore här hemma. Han är en av de få som verkligen förstår mig.
Vi hörs nog imorgon efter Tandakuten som kan ta hur länge som helst.
Puss
